Skilsmässa och hemskillnad | Europeisk e-juridikportal

1 Vilka krav måste vara uppfyllda för att makarna ska kunna få en dom på äktenskapsskillnad?

För att erhålla ett domstolsbeslut om äktenskapsskillnad (civilrättsligt förfarande eller ett förfarande för frivillig rättsvård) måste en behörig person eller behöriga personer (med käranderätt) inleda ett skilsmässoförfarande vid lämplig domstol, i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 50, 369 och 453 i familjelagen (Obiteljski zakon) (Narodne Novine (NN) (Kroatiens officiella kungörelseorgan) nr 103/15, 98/19, 47/20, 49/23 och 156/2023). Om makarna har ett gemensamt minderårigt barn måste en ansökan om äktenskapsskillnad med ömsesidigt samtycke åtföljas av lämpliga styrkande handlingar (rapport från obligatorisk rådgivning och planen för delad vårdnad – artikel 55 samt artikel 456 i familjelagen). Liknande bestämmelser gäller när makarna har ett gemensamt minderårigt barn och endast en av makarna väcker talan om äktenskapsskillnad (rapport från obligatorisk rådgivning, artikel 57 samt artikel 379 i familjelagen).

Innan en gemensam ansökan om äktenskapsskillnad med ömsesidigt samtycke lämnas in eller om en av makarna väcker talan om äktenskapsskillnad måste således makar som har gemensamma minderåriga barn ansöka om obligatorisk rådgivning vid det regionala kontoret för den kroatiska socialtjänsten (Hrvatski zavod za socijalni rad) med geografisk behörighet för platsen där barnet har sin fasta eller tillfälliga bostadsadress, eller för den ort där makarna hade sin senaste gemensamma bostadsadress, oavsett om den var fast eller tillfällig (artiklarna 321, 322 och 323 i familjelagen).

2 På vilka grunder kan man få äktenskapsskillnad?

Villkoren för äktenskapsskillnad regleras genom bestämmelserna i artikel 51 i familjelagen. Enligt dessa lagbestämmelser upplöser domstolen ett äktenskap om

makarna ansöker om äktenskapsskillnad efter gemensam ansökan.
domstolen anser att det förekommit djup och varaktig söndring i det äktenskapliga förhållandet eller
ett år har gått sedan äktenskapet upplöstes.

3 Vilka rättsliga konsekvenser får en äktenskapsskillnad när det gäller

3.1 makarnas personliga förhållanden (t.ex. i fråga om efternamn),

En rättslig konsekvens av att ett äktenskap upplöses är att makarnas individuella rättigheter och skyldigheter förverkas (artiklarna 30–33 i familjelagen). Familjelagen innehåller uttryckliga bestämmelser om att var och en av de före detta makarna, när ett äktenskap upplöses (genom annullering eller skilsmässa), får behålla det efternamn som de hade när äktenskapet upplöstes (artikel 48 i familjelagen).

3.2 fördelningen av makarnas egendom,

Det allra vanligaste problemet innan giftorättsgodset upplöses (genom överenskommelse eller rättsligt upphävande – inom frivillig rättsvård) är att skilja rättigheter och föremål som ingår i giftorättsgodset från rättigheter och föremål som utgör makarnas enskilda egendom (särskiljande av tre olika typer av egendom). Sådana problem löses genom civilrättsliga förfaranden på grundval av tillämpliga bestämmelser i familjelagen (artiklarna 34–39 och artiklarna 43–46), om makarna inte kunnat enas om ett bodelningsavtal (äktenskapsförord – artiklarna 40–42 i familjelagen), alternativt på grundval av lagen om äganderätt och andra sakrätter (Zakon o vlasništvu i drugim stvarnim pravima), lagen om civilrättsliga skyldigheter (Zakon o obveznim odnosima), fastighetsregistreringslagen (Zakon o zemljišnim knjigama), företagslagen (Zakon o trgovačkim društvima), verkställighetslagen (Ovršni zakon) och civilprocesslagen (Zakon o parničnom postupku) (artiklarna 38, 45 och 346 i familjelagen).

3.3 makarnas gemensamma, underåriga barn,

De rättsliga konsekvenserna av att ett äktenskap upplöses med avseende på minderåriga barn inkluderar flera viktiga frågor: vilken förälder som barnet kommer att bo med när äktenskapet har upplösts, hur kontakt ska upprätthållas med föräldern som barnet inte bor med, vilket underhållsbidrag som kommer att betalas till barnet, på vilket sätt övriga delar av vårdnaden kommer att fördelas (företrädande av barnet, vidtagande av rättsliga åtgärder, förvaltning av och förfogande över barnets tillgångar samt barnets utbildning och hälsa). Makarna kan komma överens om dessa rättsliga konsekvenser av äktenskapsskillnaden (en plan för delad vårdnad) och därmed välja att genomföra ett enklare och snabbare förfarande för äktenskapsskillnad utanför domstol (artiklarna 52, 54–55, 106 och 453–460 i familjelagen). Om makarna inte upprättar en plan för delad vårdnad med ett avtal om ovan nämnda rättsliga konsekvenser av äktenskapsskillnaden utfärdar domstolen automatiskt ett beslut inom ramen för civilrättsliga förfaranden som inleds genom att lämna in en ansökan (artiklarna 53–54, 56–57 och 413 i familjelagen). Föräldrarna kan dock komma överens om de rättsliga konsekvenserna av äktenskapsskillnaden under det civilrättsliga förfarandet för äktenskapsskillnad. I sådana fall beslutar domstolen utifrån föräldrarnas överenskommelse, om domstolen anser att överenskommelsen är för barnets bästa (artikel 104.3 samt 420 i familjelagen).

3.4 underhållsskyldighet mot den andra maken?

Enligt familjelagen kan en make eller maka begära underhållsbidrag innan skilsmässorättegången slutförts. Om inget underhållsbidrag krävts under skilsmässorättegången kan en före detta make eller maka väcka talan för att begära underhåll inom sex månader från äktenskapets upplösning, om de rättsliga kraven för underhåll uppfylldes när skilsmässorättegången slutfördes och fortfarande uppfylldes när underhållsrättegången slutfördes (artiklarna 295–301 och 423–432 i familjelagen). De rättsliga kraven för underhåll är att maken eller makan som lämnar in ansökan om underhåll inte har tillräckliga medel för att försörja sig eller inte kan skaffa fram sådana medel från sina tillgångar, och att maken eller makan är arbetsoförmögen eller inte kan få sysselsättning, förutsatt att den av makarna som ska betala underhållet har tillräckliga medel och tillräcklig förmåga att fullgöra detta åtagande (artikel 295 i familjelagen). Underhållsbidraget fastställs för en viss tidsperiod. I artikel 298 i familjelagen anges att makarnas underhållsskyldighet kan vara i upp till ett år, beroende på hur länge äktenskapet varade och möjligheterna för den kärande att säkerställa försörjning på annat sätt inom överskådlig tid. I familjelagen regleras även överenskommelser om fullgörande av underhållsskyldighet. Enligt artikel 296 i familjelagen fastställs underhållsbidraget för makar som ett fast belopp som betalas i förskott varje månad. Domstolen kan dock, på en eller båda makars begäran, besluta att underhållsbidraget ska betalas i en klumpsumma, beroende på omständigheterna i ärendet. Enligt artikel 302 i familjelagen kan makar även ingå ett underhållsavtal vid äktenskapsskillnad (artikel 302 och artiklarna 470–473 i familjelagen).

4 Vad är den praktiska innebörden av hemskillnad?

I kroatisk familjerätt finns ingen exakt motsvarighet till begreppet ”hemskillnad” (zakonska rastava). I den nuvarande lagstiftningen finns ett begrepp som liknar ”hemskillnad”, nämligen ”upplösande av äktenskapsförhållande” (prestanak bračne zajednice). ”Upplösande av äktenskapsförhållande” inträffar om makarna avslutar alla ömsesidiga relationer som normalt finns i ett samlevnadsförhållande, det vill säga om de inte längre vill leva som makar men ändå bibehålla sitt förhållande i juridisk mening. ”Upplösande av äktenskapsförhållande” är ett begrepp inom äktenskapsrätten eftersom en av de rättsliga grunderna för att upplösa ett äktenskap enligt artikel 51 i familjelagen är att mer än ett år har gått sedan den äktenskapliga samlevnaden upphörde. ”Upplösande av äktenskapsförhållande” har också en särskild betydelse när det gäller bodelning mellan makarna eftersom egendom som förvärvats av makarna genom arbete under sin tid i äktenskapsförhållandet (i motsats till under äktenskapets varaktighet) eller som härrör från sådan egendom enligt artikel 36 i familjelagen anses vara giftorättsgods.

5 Vilka krav måste vara uppfyllda för att erhålla hemskillnad?

6 Vad får en hemskillnad för rättsliga följder?

I kroatisk familjerätt finns ingen exakt motsvarighet till begreppet ”hemskillnad” (zakonska rastava). I den nuvarande lagstiftningen finns ett begrepp som liknar ”hemskillnad”, nämligen ”upplösande av äktenskapsförhållande” (prestanak bračne zajednice). ”Upplösande av äktenskapsförhållande” är ett begrepp inom äktenskapsrätten eftersom en av de rättsliga grunderna för att upplösa ett äktenskap enligt artikel 51 i familjelagen är att mer än ett år har gått sedan äktenskapsförhållandet upplöstes. ”Upplösande av äktenskapsförhållande” har också en särskild betydelse när det gäller bodelning mellan makarna eftersom egendom som förvärvats av makarna genom arbete under sin tid i äktenskapsförhållandet (i motsats till under äktenskapets varaktighet) eller som härrör från sådan egendom enligt artikel 36 i familjelagen anses vara giftorättsgods. Logiken bakom dessa bestämmelser är att äktenskapsförhållandets varaktighet inte måste sammanfalla med äktenskapets varaktighet, framför allt då äktenskapet slutar i skilsmässa. I regel upplöses äktenskapsförhållandet innan skilsmässoförfarandena inleds. Skilsmässoförfaranden kan därför pågå efter att ett äktenskapsförhållande har upphört och gör så vanligen (framför allt om rättsmedel utnyttjas under förfarandena).

7 Vad är den praktiska innebörden av annullering av äktenskap?

I kroatisk familjerätt används begreppet poništaj braka snarare än poništenje braka när man talar om annullering av äktenskap. ”Annullering av äktenskap” är ett av skälen till upplösande av äktenskap (artikel 47 i familjelagen) och utgör en av tre äktenskapstvister som regleras i det kroatiska rättssystemet (artikel 369 i familjelagen). ”Annullering av äktenskap” är en familjerättslig påföljd för ett äktenskap som ingåtts i strid mot bestämmelserna om ett äktenskaps giltighet (artiklarna 25–29 i familjelagen). Det verkställs i civilrättsliga förfaranden som inleds genom att en talan väcks (artikel 369 i familjelagen). Bestämmelserna om annullering av äktenskap tillämpas när ett äktenskap är ogiltigt (artiklarna 29, 49 och 369–378 i familjelagen).

8 Vilka krav måste vara uppfyllda för att ett äktenskap ska annulleras?

kroatisk familjerätt används begreppet poništaj braka snarare än poništenje braka när man talar om annullering av äktenskap. Ett äktenskap är ogiltigt om det ingåtts i strid mot artiklarna 25–28 i familjelagen, det vill säga om äktenskapet ingåtts av ett barn, personer som inte hade förmåga att skilja rätt från fel, personer som fråntagits sin rättskapacitet att lämna uppgift om sin egen situation, anhöriga eller personer som har blivit adopterade eller om makan eller maken redan är gift eller lever i en stabil samlevnadsform. Bestämmelserna om annullering av äktenskap tillämpas för ett sådant äktenskap (artikel 29 i familjelagen).

9 Vad blir den rättsliga följden av att äktenskapet annulleras?

I kroatisk familjerätt används begreppet poništaj braka snarare än poništenje braka när man talar om annullering av äktenskap. Den rättsliga följden av att äktenskapet annulleras regleras på samma sätt som när ett äktenskap upplöses i äktenskapsskillnad (se svaret på fråga 3).

10 Kan man lösa frågor som har med äktenskapsskillnaden att göra på annat sätt än genom att väcka talan i domstol?

I det kroatiska rättssystemet regleras äktenskapsskillnad genom domstolsförfaranden, och det finns ingen möjlighet till utomrättsliga skilsmässoförfaranden. En av de grundläggande principerna inom familjerätten, vilken är särskilt viktig i skilsmässoförfaranden, är principen om att familjeförhållanden ska lösas i samförstånd, vilket är en uppgift för alla organ som ger professionell hjälp till familjerna eller fattar beslut om familjeförhållandena (artikel 9 i familjelagen). Enligt familjerätten finns det följaktligen två typer av utomrättsliga förfaranden, som bland annat syftar till att skilsmässofrågor ska göras upp i godo: obligatorisk rådgivning (artiklarna 321–330 i familjelagen) och familjemedling (artiklarna 331–344 i familjelagen). Obligatorisk rådgivning tillhandahålls av en expertgrupp från den kroatiska socialtjänstens regionala kontor (Hrvatski zavod za socijalni rad) och utgör en form av stöd för familjemedlemmar (t.ex. makar som vill inleda skilsmässoförfaranden och som har ett gemensamt underårigt barn) för att i samförstånd besluta om familjeförhållanden, särskilt när det gäller skydd för barn i familjeförhållanden. Detta inkluderar att ta fram en plan för delad vårdnad, som är en överenskommelse om de rättsliga följderna av en äktenskapsskillnad och som måste innehålla utförliga uppgifter om följande: barnets bosättningsort och bosättningsadress, hur mycket tid barnet kommer att tillbringa hos respektive förälder, hur föräldrarna kommer att utbyta information för att få varandras samtycke vid viktiga beslut, hur föräldrarna kommer att utbyta viktig information om barnet, hur stort underhållsbidrag den förälder som barnet inte bor hos ska betala och hur framtida problem ska lösas. Besluten i samförstånd ska även omfatta vilka de rättsliga följderna blir om ett avtal inte nås och om domstolsförfaranden inleds för att besluta om barnets rättigheter. Familjerådgivning är ett förfarande där parterna försöker att lösa familjetvister i samförstånd med stöd av en eller flera familjerådgivare. Huvudsyftet är att upprätta en plan för delad vårdnad och andra överenskommelser med avseende på barnet, samt alla övriga frågor av materiell och icke-materiell karaktär.

11 I vilken domstol ansöker man om äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap? Vilka formaliteter måste följas och vilka handlingar bör bifogas ansökan?

Makar utan ett gemensamt minderårigt barn kan inleda domstolsförfaranden genom att någon av dem lämnar in en ansökan om äktenskapsskillnad eller genom att båda makarna lämnar in en gemensam ansökan om äktenskapsskillnad med ömsesidigt samtycke (artikel 50 i familjelagen). I dessa fall genomförs inte det utomrättsliga förfarandena för obligatorisk rådgivning, som är ett slags experthjälp för att familjemedlemmar ska kunna besluta om familjeförhållanden i samförstånd, vilken tillhandahålls av en expertgrupp från den kroatiska socialtjänstens regionala kontor (Hrvatski zavod za socijalni rad) (artiklarna 321–322 i familjelagen). Makarna inleder då skilsmässoförfaranden direkt i domstol (rättsliga eller utomrättsliga), vilka är relativt enkla och snabba. Ovannämnda gäller även vid domstolsförfaranden om annullering av äktenskap där makarna inte har något gemensamt barn.

Makar med ett gemensamt minderårigt barn kan inleda domstolsförfaranden genom att någon av dem lämnar in en ansökan om äktenskapsskillnad eller genom att båda makarna lämnar in en gemensam ansökan om äktenskapsskillnad med ömsesidigt samtycke (artikel 50 i familjelagen). Innan skilsmässoförfarandena inleds (genom att lämna in en ansökan eller en gemensam ansökan om äktenskapsskillnad med ömsesidigt samtycke) ska makarna, om de har ett gemensamt minderårigt barn, delta i utomrättslig obligatorisk rådgivning. Detta är en form av professionellt stöd till familjemedlemmar så att de i samförstånd kan besluta om familjeförhållanden. Det tillhandahålls av en expertgrupp från den kroatiska socialtjänstens regionala kontor (Hrvatski zavod za socijalni rad) med geografisk behörighet för platsen där barnet har sin fasta eller tillfälliga bostadsadress, eller för den ort där makarna hade sin senaste gemensamma bostadsadress (artiklarna 321–322 i familjelagen). Syftet med bestämmelsen är att makarna ska få professionellt stöd, med bland annat att utarbeta en plan för delad vårdnad, som är ett avtal om de rättsliga följderna av en skilsmässa – som måste innehålla utförliga uppgifter om följande: barnets bosättningsort och bosättningsadress, vilken tid barnet kommer att tillbringa hos varje förälder, hur föräldrarna kommer att utbyta information för att få varandras samtycke vid viktiga beslut, hur föräldrarna kommer att utbyta viktig information om barnet, hur stort underhållsbidrag den förälder som barnet inte bor hos ska betala och hur framtida problem ska lösas. Föräldrarna kan utarbeta planen för delad vårdnad under den obligatoriska rådgivningen, men de kan också göra detta på egen hand eller under familjemedlingen (ett utomrättsligt förfarande där makarna ska försöka göra upp familjetvister i godo med hjälp av en eller flera familjemedlare – artikel 331 i familjelagen). Genom att upprätta en plan för delad vårdnad kan makarna välja ett enklare och snabbare skilsmässoförfarande inom ramen för frivillig rättsvård genom att inge en ansökan (artiklarna 52, 54–55, 106, 453–460 i familjelagen). Makar med ett gemensamt underårigt barn måste inge en rapport från den obligatoriska rådgivning som avses i artikel 324 i familjelagen samt en plan för delad vårdnad enligt artikel 106 i familjelagen tillsammans med sin ansökan om äktenskapsskillnad med ömsesidigt samtycke (artikel 456 i familjelagen).

Om makarna inte upprättar en plan för delad vårdnad med ett avtal om ovan nämnda rättsliga konsekvenser av äktenskapsskillnaden utfärdar domstolen automatiskt ett beslut inom ramen för civilrättsliga förfaranden som inleds genom att lämna in en ansökan (artiklarna 53–54, 56–57 och 413 i familjelagen). Om makarna har ett gemensamt minderårigt barn måste de bifoga rapporten från den obligatoriska rådgivningen som det hänvisas till i artikel 324 i familjelagen i sin ansökan om äktenskapsskillnad.

12 Kan man få rättshjälp för att täcka kostnaderna i målet?

I det kroatiska rättssystemet regleras ärenden om rättshjälp och möjligheten till betalningsbefrielse för domstolskostnader och domstolsavgifter genom lagen om rättshjälp (Zakon o besplatnoj pravnoj pomoći) (NN nr 143/2013 och 98/2019). En part kan vara berättigad till primär rättshjälp i samtliga förfaranden, även i äktenskapstvister och i andra familjerättsliga förfaranden, förutsatt att denne uppfyller de rättsliga kraven (artiklarna 9–11 i lagen om rättshjälp). En part kan vara berättigad till sekundär rättshjälp i familjerättsliga förfaranden och i andra förfaranden som fastställts enligt lag, förutsatt att denne uppfyller de rättsliga kraven (artiklarna 12–25 i lagen om rättshjälp). Beslut om betalningsbefrielse för kostnader för särskilda domstolsförfaranden, inbegripet familjerättsliga förfaranden, regleras genom artikel 13.3 i lagen om rättshjälp. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt följande bestämmelser:

tillhandahållandet av sekundär rättshjälp utan fastställande av personens ekonomiska situation (artikel 15 i lagen om rättshjälp),
förfarandet för erhållande av sekundär rättshjälp (artiklarna 16–18 i lagen om rättshjälp),
tillämpningsområdet för tillhandahållande av sekundär rättshjälp (artikel 19 i lagen om rättshjälp) och
processuella frågor och andra frågor av vikt för erhållande av rättshjälp (artiklarna 20–25 i lagen om rättshjälp).

Uppmärksamhet bör även ägnas åt artiklarna 10 och 11 i lagen om domstolsavgifter (Zakon o sudskim pristojbama) (NN nr 74/95, 57/96, 137/02, (26/03), 125/11, 112/12, 157/13, 110/15, 118/18 och 51/23), med avseende på parter som alltid har betalningsbefrielse när det gäller domstolsavgifter.

13 Kan en dom på äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap överklagas?

Det är möjligt att överklaga ett beslut om äktenskapsskillnad eller annullering av äktenskap. Båda parter har denna rättighet under förfarandena. I familjelagen regleras inte uttryckligen överklaganden i äktenskapstvister. I stället anger bestämmelserna i artikel 346 tillämpning av bestämmelserna i civilprocesslagen (Zakon o parničnom postupku, ZPP) (NN nr 53/91, 91/92, 58/93, 112/99, 88/01, 117/03, 88/05, 02/07, 84/08, 123/08, 57/11, 148/11, 25/13, 89/14, 70/19, 80/22, 114/22 och 155/23).

I artikel 348 i civilprocesslagen regleras överklaganden mot en dom, medan artikel 378 reglerar överklagande mot ett beslut. När det gäller rättsmedel anges i familjelagen att en domstolsprövning inte är tillåten mot domar i andra instans vid en äktenskapstvist (artikel 373 i familjelagen).

14 Hur ska man göra för att få en dom på äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap som meddelats i en annan medlemsstat erkänd i [medlemsstat]?

Enligt artikel 30 i förordning (EU) 2019/1111 erkänns sådana domar i Kroatien utan att något särskilt förfarande krävs.

Dessutom krävs inget särskilt förfarande för att uppdatera uppgifter om civilstånd i relevanta register i en medlemsstat ”på grundval av en i en annan medlemsstat avkunnad dom om äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap, om denna dom inte längre kan överklagas enligt lagen i den medlemsstaten”.

15 Till vilken domstol ska man vända sig för att begära omprövning av ett beslut att i [medlemsstat] erkänna en dom på äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap som har meddelats i en annan medlemsstat? Hur handläggs sådana mål?

Ansökan om erkännande eller icke-erkännande av ett beslut (artikel 21.3 i Bryssel IIa-förordningen) ska lämnas in till distriktsdomstolen (općinski sud) med lokal behörighet. I detta fall tillämpas förfarandet i avsnitt 2 kapitel III i Bryssel IIa-förordningen.

Rättsmedlet, det vill säga en ansökan om ändring enligt artikel 33 i Bryssel IIa-förordningen, ska lämnas in till en domstol i andra instans (regiondomstolen – županijski sud) via den förstainstansdomstol som fattat beslutet (distriktsdomstolen som finns med på ovannämnda förteckning).

16 Vilket lands lag tillämpas i ett mål om äktenskapsskillnad mellan makar som inte har hemvist i [medlemsstat] eller har olika medborgarskap?

Om makarna har valt vilken lag som ska tillämpas på äktenskapsskillnaden kommer en av följande lagar att gälla: lagen i det land där makarna hade sin stadigvarande vistelseort när tillämplig lag valdes, lagen i det land där de hade sin senaste gemensamma stadigvarande vistelseort om en av dem fortfarande har sin stadigvarande vistelseort i det landet, lagen i det land där minst en av dem är medborgare när tillämplig lag valdes, kroatisk lag (artikel 36 i lagen om internationell privaträtt (Zakon o međunarodnom privatnom pravu), NN nr 101/17 och 67/23). Om makarna inte har valt tillämplig lag i enlighet med artikel 36 i lagen om internationell privaträtt gäller en av följande lagar för skilsmässan:

lagen i det land där båda makarna har sin stadigvarande vistelseort när skilsmässoförfarandena inleds,
lagen i det land där de hade sin senaste stadigvarande vistelseort om en av dem fortfarande har sin stadigvarande vistelseort i det landet,
lagen i det land där de var medborgare när skilsmässoförfarandet inleddes,
Kroatisk lagstiftning.

Den här webbsidan hör till portalen Ditt Europa.

Du får gärna lämna synpunkter på innehållet

Senaste uppdatering: 04/12/2024